I mitt förra inlägg utlovade jag ett besök på en yrkesskola som drevs av Lutherska Världsförbundet.
En skola för utbildning i jordbruk
och verkstadsteknik.
Eleverna var av både palestinskt och israeliskt ursprung.
och syntes flitiga i lektionssalen.
Bäddarna i sovsalen såg välbäddade ut
Bilder som kanske skulle kunna inge en smula hopp...
Besöker man Jerusalem är det ett måste att besöka alla de berömda platser och byggnader som man hört och läst om så mycket.
Det är emellertid inte bilder från dessa, som i första hand kommer för mig, när jag tänker tillbaka på den tiden jag vistades där, så därför återger jag inga intryck, vare sig i bild eller text från dylika besök Men ett undantag anser jag kan ha ett visst intresse i min skildring, nämligen från Klagomuren.
Under min FN-tjänstgöring 1956/57 hade jag förmånen att under påsken -57 besöka den jordanska delen av Jerusalem. Då var ett besök vid muren en självklarhet. Men platsen framför den var endast en smal gång mellan husen på ena sidan och muren på den andra..
Vid min återkomst nu, var det en stor öppen plats framför muren, som nu var tillgänglig för det israeliska folket...
Det är främst barnen jag mötte på IM-hemmet och av den "sönderslagna och förvirrade värld" som var deras, som jag för alltid kommer att bära med mig.
Tiden för Bengts och min vistelse närmar sig sitt slut. Vår insats var kanske inte av någon större, avgörande betydelse, men IM-personalens tacksamhet för det vi hade varit behjälpliga med värmde, som kontrast till det mottagande vi fick av ambassadör Bo Siegbahn i Tel Aviv när vi anlände.
En sista tur upp på Oljeberget tillsammans med Agneta Danell får utgöra slutvinjetten för vår vistelse.
Agneta och Bengt blickar ut över en stad som har varit, är och förmodligen för överskådlig tid framöver, kommer att vara i världens blickpunkt. Talande för just denna tid och plats är spåren framför dem av antingen stridsvagnsband eller band från bulldozers...
Bengt och jag anträder resan hem och i mitt pass kan jag läsa att vi anlände till Beograd 27.VII 67 och en tid därefter skildes våra vägar, tills vi återsåg varandra den 29:e augusti 2013, kanske lite grånade, men med minnena levande...
Bengt kom att återvända till Jerusalem året därpå som volontär för IM.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar