Port Said efter... Del 2

Min pluton  kommer snart efter nyår att lämna Port Said för uppdrag i Abu Suweir. Några av oss kommer att återvända vid ett senare tillfälle, vilket jag återkommer till. Först vill jag emellertid visa några bilder från vår vistelse i Part Said som kom att bli bortglömda då de var aktuella. Först en bild från vår första förläggning. Då vi blev förlagda till en skola som saknade kök, så vår koktross fick ordna ett provisoriskt kök på skolgården. Det är det vi ser under presenningstaket. På baksidan av kortet har jag skrivit: "OBS! Vattnet. Det är kloaken som svämmar över".

Nästa bild visar bättre de stora veteförråd som vi såg från vår förläggning. Som jag tidigare skrivit om, var det från Ryssland importerat vete, som nu låg där i vatten från avloppsystemet.

Att kanalen effektivt korkades igen genom de i hamnen sänkta fartygen har jag tidigare skrivit om. Här ännu ett bevis på det.

Att Nasser i de breda lagren var mycket populär var inte att ta miste på. Jag har i ett brev beskrivit hur småungar sprang på gatorna och ropade "NASSER GOOD!  Fotografier av honom syntes lite överallt, som exempelvis fram till på en motorcykel.

    

 Att barn oftast far illa i krig är väl omvittnat. Att dessa pojkar påverkats framgår av att den lilla pojken i mitten i randig klädsel är signalist, vilket måste ha varit åsynen av signalister i det nyss avslutade kriget som inspirerat. Huvudbonaden skall säkerligen också föreställa hjälm.

  

Jag har ofta fått frågor rörande vad vi fick för mat och vad vi drack. När det gäller mathållningen tror jag mig veta att den första tiden fick vi mat från Sverige men efterhand kom allt mera av maten från Kanada, alternativt lokalt inköpt.. Tyvärr finns vår kock Stig "Putte" Aronsson inte längre bland oss, så jag har inte möjlighet att få information från honom. Kanske någon som läser detta vet mera om vår mathållning, så kom gärna med den informationen.

Det är väl så, att då allt fungerar, som i fallet med mat och dryck, fanns det så mycket annat som tilldrog sig våra tankar, så detta blev aldrig något problem för gemene man. Den kötträtt jag emellertid kommer ihåg var Corned beef. Törsten släcktes ofta med det egyptiska ölet Stella eller  Coca Cola. Att Coca Colan inte var bra för tänderna fick jag erfara då jag besökte tandläkaren vid hemkomsten, elva hål på mindre än sex månader.

En annan fråga jag fått är den om vaccinationer. Hur många sprutor vi fick och mot vad. I brev från Abu Suweir skrev jag: "Vi fick fyra i Strängnäs och en i Neapel och de övriga två här nere. De fick vi förresten på samma gång. Det stod två läkare och vi hade bara att gå på ett led mellan dem och så satte de en i var sin rygghalva." Förutom vaccinationen fick vi en malariatablett att inta varje dag. Mot vad vi vaccinerades har jag inte skrivit något om, men jag vet att det var mot stelkramp, smittkoppor, tyfus/paratyfus, fläckfeber och kolera, sammanlagt 10 vaccinationer

Detta skrivet som lite extra information från en av "gräsrötterna" innan vi lämnar Port Said för Abu Suweir. Vi kommer i fortsättningen att flytta på oss över tjugo gånger. Så i detalj kan jag inte skildra varje lägerplats utan kanske får prioritera de viktigare anhalterna.